I sitt musikaliska mästerverk ”Imagine” lyfter John Lennon fram sin vision om allt det goda som skulle följa om det inte funnits några länder. I ett företagsperspektiv skulle i världen utan gränser arbetet med risk management vara avsevärt enklare då någon valutarisk inte skulle förekomma och den politiska risken skulle vara kopplad till blott en regims agerande.
Lars Oxelheim
Professor, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm
Foto: Fredrik Eriksson
Innan finanskrisen 2008 var världen på väg att leva upp till Lennons vision. Vi hade en värld av samarbete där gränserna mellan länder blivit till obetydliga hinder för globala ekonomiska och finansiella transaktioner.
Vi hade något som kom mycket nära fulländad ekonomisk och finansiell integration där i sistnämnda fall en enhet av risk förväntades kosta lika mycket var helst i världen man befann sig.
Men Covid-19 pandemin har nu visat hur lätt det är att på nytt skapa gränshinder och har på ett oroväckande sätt tydliggjort att många länder sätter sin egen agenda främst i något som kan liknas vid ny-merkantilism eller ny-protektionism.
Den gränsöverskridande kampen om jobben intensifieras med pandemin
I ett historiskt perspektiv går finanskriser hand i hand med teknologiskiften. Företagen håller tillbaka sina investeringar i väntan på klarhet om vilken teknik som skall bli morgondagens. Centralbankernas försök att med billiga pengar få igång investeringarna blir fruktlösa och resulterar bara i störd prisbildning på i stort sett alla tillgångsslag. I förlängningen leder dessa fruktlösa försök till högre ränta, inflation och/eller skatter, vilket i sin tur kommer att leda till lägre efterfrågan med behov av färre arbetstimmar.
Allt detta kommer i en tid då digitalisering, robotisering och artificiell intelligens redan dramatiskt reducerat behovet av människor i arbete.
Varje politiker som vill bli omvald måste visa att hen kan skapa nya arbetstillfällen. Inom den korta tid som vanligtvis ligger till nästa val finns inga snabba lösningar förutom att med skräddarsydda paket av ”morötter” försöka locka till sig företag och arbetstillfällen från andra länder. Kampen har hitintills förts som valutakrig och krig med tariffer, men pandemin har öppnat upp för möjligheten att ”stjäla” jobb med hjälp av statsstöd.
Stängda gränser ger ny och komplicerad riskbild
Politikerna i de länder som ser landets arbetstillfällen försvinna utomlands försöker rädda sina chanser till omval genom att stänga gränserna för inkommande arbetskraft som inte matchar inhemsk efterfrågan på sådan. Stängda gränser kommer att rulla tillbaka det mesta som uppnåtts med den ekonomiska och finansiella integrationen.
Efter andra världskriget fanns 74 länder. Nu finns det i överkant av 200. I detta scenario med över 200 länder med gränshinder kommer den globala produktionskedjan inte längre att fungera med nya risker som följd. På det finansiella området kommer vi att ha mer än 200 regeringar att beakta i den politiska riskanalysen, mer än 200 valutor att förhålla oss till i analysen av valutarisk, etcetera.
2020-talet kommer att bjuda på en turbulent finansiell scen. Det gäller att förbereda sig på denna utveckling och i tid utveckla ett ändamålsenlig risk management program.
