Våra samhällstjänster är allt mer digitaliserade och måste fungera även i kris och krig för att vi ska kunna fortsätta försvara oss och upprätthålla försvarsviljan. Cyberhotet är riktat mot allt från eldistribution och betalningssystem till vår förmåga att kommunicera. Det är därför avgörande att försvaret mot cyberangrepp ingår i totalförsvarsuppbyggnaden.
När det här skrivs präglas medie-rapporteringen av överbelastnings-attacker mot myndigheter, cyberangrepp mot a-kassor, kommuner och regioner. Under senare år har vi upplevt cyberangrepp mot Kalixkommun med stor påverkan på medborgarna, en attack mot en internationell mjukvaruleverantör med stor påverkan på bland annat Coop och en attack mot Riksidrottsförbundet som enligt myndigheterna syftade till att svartmåla svenska idrottsutövare.
Varningsklockorna har varit för många. Vi måste ta ett kollektivt ansvar, bli bättre på att skydda egen data men också bidra till samhällets förmåga att skydda system och tjänster.
Vi måste ta ett kollektivt ansvar, bli bättre på att skydda egen data men också bidra till samhällets förmåga att skydda system och tjänster
Marika Ericson
Sverige i framkant
Sverige ligger långt framme i digitaliseringen. Vi är generellt även i offentlig förvaltning teknikvänliga. Säkerhetspolisen konstaterar dock i sin årsbok 2021 att den ökade digitaliseringen medfört större sårbarhet. Under 2022 presenterade bl.a. Kungliga krigsvetenskapsakademiens (KKrVA) rapporten Cyberförsvaret – en introduktion och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft. Där ges flera förslag på hur man kan förbättra beredskapen för cyberangrepp.
Marika Ericson
Biträdande prefekt, Avdelningschef Folkrätt
Försvarshögskolan
Foto: Försvarshögskolan
Öka kompetensen inom teknik och juridik
En stärkt kompetensförsörjning är avgörande, vi måste bli fler som arbetar med cyberhot ur olika perspektiv, t.ex. teknik och juridik.
Lagstiftningsåtgärder behövs med tydligare regleringar inriktade på både Polisen och Försvarsmakten. I augusti presenterade Sverige sin syn på internationell rätts tillämpning på cyberrymden. Det var ett välkommet steg framåt och man behöver nu följa upp med ett proaktivt nationellt lagstiftningsarbete.
Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer med fokus på cyberhot behöver förbättras och en tydligare nationell styrning och ledning av informations- och cybersäkerhetsarbetet skapas. Idag är frågan uppdelad mellan flera departement och myndigheter. En bättre samordning krävs t.ex. genom ett cybersäkerhetsråd inom Statsrådsberedningen och vidareutveckling av det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet.
Glöm inte cybersäkerheten!
Vi måste bli bättre på cybersäkerhet och inte bara på digitalisering. Cyberangrepp sker ständigt, i KKrVA-rapporten, som jag är medförfattare till, skrev vi att Sverige redan är i ”kognitiv och elektronisk strid med främmande makt”. Totalförsvaret inbegriper cyberförsvaret och Sverige måste försvaras, även i cyberrymden.
