För en liten öppen ekonomi som den svenska är internationellt utbyte av varor och tjänster en hörnsten för välfärd och ekonomisk tillväxt. När det talas om svensk export landar debatten gärna på de exportintäkter som genereras. Vad som är mindre känt är att cirka 1,4 miljoner svenska jobb understöds av vår export. Var finns då de företag som understöder denna sysselsättning?
I mitten av 1990-talet var antalet jobb som understöddes av export av varor nästan dubbelt så många som de arbetstillfällen som understöddes av tjänster. Detta har dock förändrats. Sedan år 2010 har tjänsteexporten gått förbi varuexportens betydelse för arbetsmarknaden, och sedan dess har gapet vuxit ytterligare. Data från OECD pekar på att antalet jobb som understöds av vår tjänsteexport numera är minst 10 procent fler än för varuexporten. Att titta närmare på tjänstesektorn blir därför intressant.
En positiv bild för svensk konkurrenskraft
Chefsekonom, Kommerskollegium
_____________________
Statistik över tjänsteexporten visar på minst tre sektorer som utmärker sig lite extra. Inom ”Tele, data, och informationstjänster” (ITK) ser vi en omfattande export på över 200 miljarder kronor år 2022, och en exporttillväxt på 133 procent i fasta priser sedan 2010. En annan intressant sektor är ”management och PR-tjänster” där den reala exportökningen under samma period uppgick till 522 procent. Den allra största exportraketen är dock ”personliga tjänster och kultur”. Inom denna sektor var exporten år 2022 cirka 75 miljarder kronor med en sammantagen exporttillväxt sedan 2010 på hela 1 757 procent i fasta priser.
Sammantaget ger detta en positiv bild för svensk konkurrenskraft. Det visar att centrala delar av svensk export bygger på välutbildad arbetskraft inom en rad tjänstesektorer. Trots att digitala tjänster och AI ofta framställs mer som ett hot än en möjlighet har tjänste- och ITK-sektorn bidragit till att skapa arbetstillfällen och möjligheter för en rad yrken som bara för några decennier sedan ansågs vara av mindre betydelse.
Vi är beroende av omvärlden
Låt oss nu blicka framåt. För ett litet land som Sverige är internationell handel avgörande för såväl vårt välstånd som vår säkerhet.
Sverige kommer alltid vara beroende av omvärlden. Ju mer specialiserad och kunskapsintensiv vår produktion är, desto viktigare blir det att hålla handelskanalerna öppna. Det gäller i orostider såväl som i tider av lugn. Givet dagens osäkra säkerhetspolitiska läge innebär det att Sverige behöver verka för handelsvägar som medger flexibilitet och omställning, samt att värna EU:s inre marknad som en trygg hemmahamn för våra företag. Detta är en utmanande uppgift, men den utveckling vi sett de senaste åren, beskriven här i texten, visar att det svenska näringslivet är flexibelt och att det finns potential där vi inte alltid trodde att tillväxten skulle komma att ske.
