Dags att kraftsamla för Sveriges motståndskraft

Cyberhoten ökar samtidigt som tilltron till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhället sjunker. Mörka moln hopar sig på horisonten samtidigt som det blir allt mer uppenbart att den svenska digitaliseringen genomförts utan tillräcklig tanke på säkerhet. ”Det kommer att bli värre och tittar man in i framtiden ser det om inte nattsvart ut så åtminstone gråsvart”, säger Nicklas Haglund, vd för Basalt.

I samarbete med Kantar publicerar säkerhetsbolaget Basalt årligen en rapport som tar tempen på säkerhetsklimatet. I årets Svenskt Säkerhetsindex upplever nästan sju av tio en mer allvarlig hotbild mot Sveriges samhällsviktiga verksamheter. 84 procent av beslutsfattarna bedömer dessutom att hotbilden mot verksamhetens informationsteknologi kommer att öka under de närmaste tre åren. Samtidigt uppger endast tre procent av svenskarna att de har stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur.

– Sverige har traditionellt varit ett samhälle med stark tillit. Att den nu minskar visar att beslutsfattare och politiker måste börja kraftsamla.

Hög optimism

Hur hamnade vi här? Digitaliseringen tog fart på 90-talet efter Kalla kriget. Historien hade nått sitt slut i en ny era av fred och välstånd.

Digitaliseringen drevs igenom i en optimistisk anda där teknik och innovation premierades på bekostnad av säkerhet. Som vanligt var Sverige snabbt på att hitta tillämpningar på den nya tekniken.    

– Det som är speciellt med Sverige är att även statsapparaten har varit tidigt ute. Med många digitala lösningar för medborgarna är vi mer sårbara än länder som inte kommit lika långt.

Nato-medlemskapet och EU:s nya säkerhetsdirektiv är välkomna, menar Nicklas, eftersom det sätter press på investeringar, men det fråntar oss inte ansvaret. Initiativkraften måste komma från oss själva.

Lågt hängande frukt

Nicklas anser att det inte heller finns tid att vänta in regleringarna. Bolag som negligerat säkerheten måste göra nödvändiga investeringar eller faktiskt riskera hela sin verksamhet de närmsta tio åren.

I MSBs delrapport från december konstateras att endast tre av tio myndigheter klarar att nå upp till grundläggande nivå för informations- och cybersäkerhet. Detta är alarmerande i sig, men att komma över denna tröskel är inte så svår eller kostsam, konstaterar Nicklas. 

Men som land bör vi ju inte nöja oss med att höja säkerheten bara genom att plocka den allra lägst hängande frukten. Säkerhetsorganisationerna måste få höjd status och kunna presentera tydliga beslutsunderlag för styrelserna, som i sin tur måste prioritera och höja kompetensen på området.

– Jag tror att vi kommer att se en förändring kring it- och tech där vi rör oss från det glada teknikgänget till en seriösare och mer mogen bransch som satsar på säkra lösningar, inte bara billiga, säger Nicklas Haglund. Men för att omställningen – som kommer att kosta – ska lyckas krävs det också att marknaden belönar de bolag som investerar i rätt rutiner och certifieringar.