Sverige rustar upp sitt totalförsvar med en intensitet som saknar motstycke i modern tid. Det allvarliga säkerhetspolitiska klimatet i Europa har fått regeringen att kraftsamla kring frågorna och tillföra mer resurser till uppbyggnaden av det civila försvaret.
En grundförutsättning för att Sverige ska vara uthålligt vid ett väpnat angrepp är förmåga i det civila försvaret. Sverige genomför just nu den största uppbyggnaden av totalförsvaret på mycket lång tid för att bygga upp Sveriges försvarsförmåga mot ett väpnat angrepp. Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, berättar att återuppbyggnaden går framåt, men att tid har fått en annan innebörd.
– Vi kommer från en situation där tid inte har betraktats som en kostnad, och där det ofta varit stora ekonomiska begränsningar. Men nu befinner vi oss i en situation där det säkerhetspolitika läget innebär att tid är en kostnad. Arbetet behöver därför bedrivas med högre skyndsamhet och med större engagemang, på alla nivåer, än vad som skett historiskt, säger han.
För att möta behovet måste man ta hänsyn till helheten, menar Carl-Oskar Bohlin, och lyfter till exempel fram investeringar i och återuppbyggnad av försörjningsberedskap inom hälso- och sjukvård, mer resurser till elberedskap och återaktiveringen av civilplikten inom sektorerna kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet.
Civilt försvar viktigt för uthålligheten
Ministern understryker att en bredd av åtgärder som sker i princip alla samhällsaviktiga sektorer för att stärka motståndskraften och robustheten i det svenska samhället nu vidtas på ett sätt som inte har gjorts sen kalla krigets slut.
– Vi dimensionerar totalförsvaret för ett väpnat angrepp. Ett mer robust samhälle skapar förmåga till uthållighet. Det finns tydliga erfarenheter att hämta från Ukraina. De har lyckats upprätthålla stora delar av samhället trots kriget, fortsätter Carl-Oskar Bohlin.
Det väpnade hotet står visserligen i centrum som det mest allvarliga, men hotbilden är bredare än så.
– Allt från hot i cyberdomänen till andra typer av hybrida attacker som syftar till att skada det svenska samhället eller svenska intressen.
Cybersäkerheten måste bli bättre
Ministern lyfter fram den senaste raden av cyberattacker mot kommuner och myndigheter som exempel. Sedan årsskiftet har bland annat Bjuvs kommun, Bjurholms kommun och Kalmar Kommun blivit utsatta för attacker. Attacker som skadar Sverige mer än vad man kan tro, och som kan få långtgående konsekvenser om det får fortsätta.
– Det är väsentligt dyrare att inte ta det på allvar, än att göra hemläxan och ta till de åtgärder som krävs.
En färsk rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), visar att majoriteten av offentliga organisationer i Sverige inte når upp till grundläggande krav när det kommer till cybersäkerhet. Det är något den nuvarande regeringen försöker ändra på.
– Sverige har dragit stor nytta av digitaliseringens möjligheter, men cybersäkerhet har historiskt sett inte prioriterats på ett tillräckligt sätt, detta gäller i hela samhället. Denna cybersäkerhetsskuld måste nu, i det rådande säkerhetspolitiska läget, hanteras skyndsamt, säger Carl-Oskar Bohlin.
Med flera direkta åtgärder hoppas nu regeringen tackla problematiken, och förstärka cybersäkerheten i det svenska samhället. Till exempel genom ett omtag för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, vars syfte är att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot.
Vidare understryker ministern att en ny nationell strategi för informations- och cybersäkerhet tas fram. Arbetet inleddes hösten 2023 och den nya strategin, som kommer lägga stort vikt på stärkt privat-offentligt samarbete, beräknas presenteras i slutet av året. Därtill betonar ministern att Sverige har ett stort behov av kompetensförsörjning, men också av forskning och innovation, på cybersäkerhetsområdet men nämner bland annat att satsningen på Cybercampus Sverige vid KTH är ett steg i rätt riktning.
Nato-medlemskap påverkar civilt försvar
Efter intåget i Nato är Sverige säkrare, menar Bohlin, men betonar samtidigt att det säkerhetspolitksa läget i vår omvärld inte har förbättrats. Som medlem i Nato omfattas Sveriges militära försvar av Natos gemensamma försvarsplanering och förmågeplanering. Denna planering påverkar aktörer på nationell, regional och lokal nivå inom det civila försvaret, bland annat inom ramen för totalförsvarsplaneringen.
– Rent konkret kan det handla om att det civila försvaret på ett tydligare sätt måste planera och arbeta med sådant som harmonierar med Nato:s militära planering så att det civila försvaret kan vara stöttande även där.
Carl-Oskar Bohlin poängterar vidare att Sveriges förmåga att stödja allierade, bland annat genom värdlandsstöd, är avgörande för att alliansen ska kunna verka i vår del av Europa. Som en följd av Natomedlemskapet behöver Sveriges förmåga till effektivt värdlandsstöd fortsätta att utvecklas nationellt men också i nära samarbete med framför allt de nordiska grannländerna.
Det svenska totalförsvarskonceptet röner stort internationellt intresse vilket tydligt märktes när ministern under våren besökte Washington för möten med representanter för Vita Huset.
– Som allierade bidrar vi med ett starkt totalförsvarskoncept som är hela samhällets angelägenhet. Det att är viktigt att komma ihåg att Natos avskräckning även förutsätter att varje medlemsland tar ansvar för sin beredskap och utvecklar sin förmåga att stå emot väpnade angrepp. Därför utgör vårt arbete med uppbyggnaden av totalförsvaret också ett väsentligt bidrag till Nato, avslutar Carl-Oskar Bohlin.
