Sedan i mars finns ISO-standarden 14008, en ramstandard som hjälper företag att sätta ett tydligt pris på vad deras varor och tjänster kostar för miljön, ett monetärt mått på miljöskadekostnaden.
Bengt Steen, Professor Emeritus, Teknikens ekonomi och organisation
på Chalmers, har under många år jobbat med att räkna ut
miljöskadekostnaden (MSK) för olika tekniska applikationer.
– Under åren har det vuxit fram en mängd olika sätt att räkna på, vilket har gjort det mycket svårt att få jämförbara värden. Jag insåg då behovet av att skapa en standard och ett gemensamt språk för miljöskadeberäkningar, så att alla kan prata om samma saker, säger Steen.
Steen hade tidigare deltagit i framtagandet av standarder för Livscykelanalyser, LCA, och ekoeffektivitet, så han visste hur man gick tillväga.
– Jag har också sett vilken nytta standarder kan få i praktiken för miljöarbetet och vet att de verkligen gör skillnad. När LCA-standarden blev klar byggdes det upp flera databaser där beräkningar samlades. De databaserna utgör idag ett mycket bra hjälpmedel för exempelvis konstruktörer när de ska ta fram en ny produkt, menar han.
Steen hoppas att effekten av 14008 ska bli lika stor som effekten av LCA-standarden och att databaser byggs upp enligt standarden. Där kan insamling och hantering av beräknade miljöskadekostnader samlas, till nytta för produktutvecklare och andra.
– Ett bra exempel på när den typen av data används i praktiken finns i Tyskland. De tar ut en avgift för lastbilstrafik på vägarna, en kostnad som motsvarar den beräknade miljöskadekostnaden. På det viset skapas ett tydligt och lättförståeligt system.
Standarden skapar nytta för både företag och samhälle
Det finns många vinster för ett företag som bestämmer sig för att börja jobba mot ISO 14008, bland dem kan nämnas:
- Under produktutvecklingsfasen kan man genom att välja att utveckla en produkt med låg MSK istället för en med en hög undvika potentiella kostnader som skatter och andra finansiella risker.
- Att jobba mot 14008 skapar en lärandeprocess i företaget då man lär sig att skilja stort från smått och lär sig fokusera på saker som ger stor effekt på MSK, vilket inte alltid är det man tror.
- För finanssektorn är det av stort intresse att kunna få reda på MSK för produkter och tjänster i bolag de funderar på att investera i, för att få reda på vilka miljö- och finansiella risker som finns.
- Inom försäljning och marknadsföring skapas en konkurrensfördel då man kan visa att man jobbar enligt standarden och då även visa vilka MSK man har i bolaget.
Samhällssektorn har också mycket att vinna på att i olika sammanhang kunna nyttja resultaten från MSK-beräkningar, exempelvis:
- Att i stora infrastrukturprojekt kunna räkna ut MSK på ett standardiserat och harmoniserat sätt så man kan välja de mest miljövänliga alternativen.
- Vid beslut kring styrmedel som skatter och annat ger beräkningar av MSK enligt standarden tydliga argument och transparens.
Fler standarder på väg
Bengt Steen påpekar också att det absolut inte behöver bli dyrare för att man strävar efter en låg miljöskadekostnad i ett projekt.
– Det handlar mycket om att tidigt välja rätt utformning och material som två exempel, och där kan databaser med beräknade miljöskadekostnader fylla en viktig funktion. Samtidigt är det också en bedömningsfråga vad som är dyrt och inte. Om vi belastar natur och resurser felaktigt blir det på lång sikt alltid väldigt dyrt.
Den nya standarden 14008 kommer snart att följas av ytterligare en standard, ISO 14007.
– Ramstandarden ISO 14008 hanterar proceduren att sätta ett pris på exempelvis utsläpp. I 14007 riktar vi in oss mot hur företag jobbar med kostnader och intäkter kopplat till miljön, både hur företaget påverkar miljön och hur miljön påverkar verksamheten
