Genom ett välutvecklat kvalitetssystem och en systematisk provningsmetodik säkerställer olika kontrollföretag att allmänheten kan känna sig säker när de åker tunnelbana, går över en bro eller åker hiss.
I grunden handlar det om att känna tillit till olika samhällsfunktioner. Sverige hamnar ofta högt på internationella rankingar över graden av tillit i samhället, och våra genomarbetade kvalitetssystem som bygger på standarder och certifieringar är grunden till det.
– Inom området oförstörande provning jobbar vi mycket brett, alltifrån enklare provning av olika rörsystem till mycket avancerade provningar inuti kärnkraftverk, berättar Jens Nyberg, teknisk chef för Oförstörande provning på DEKRA.
”En av de viktigaste faktorerna för att vi ska kunna skapa hög grad av tillit”
DEKRA är ett av de företag som arbetar med säkerhetsrelaterade tjänster inom olika områden med ansvar för kontroll och besiktning av produkter och tjänster som vårt samhälle behöver och bygger på. De ingår i SWETIC – Swedish Association for Testing, Inspection and Certification – vilket är branschorganisationen för organisationer som arbetar med provning, besiktning, kontroll och certifiering, och som utför oberoende kvalitetssäkringar inom i princip alla områden.
– Att vi är oberoende och står helt fria från olika intressen är en av de viktigaste faktorerna för att vi ska kunna skapa den höga grad av tillit till olika samhällsfunktioner som finns idag, konstaterar han.
Oförstörande provning
Som hörs på namnet så är syftet med den oförstörande provningen att utföra en kontroll av tillståndet hos en produkt utan att göra åverkan på den. Den här typen av provning är ett specialområde som går djupare i tillsynen än många andra besiktningar.
– Jag brukar använda jämförelsen mellan en allmänläkare och en specialistläkare. Vi inom oförstörande provning är mer som specialistläkaren och kallas in när något behöver undersökas lite närmare och man behöver mer detaljerad kunskap. Den typen av provning kan även användas förebyggande, för att undvika potentiella problem under användningen, förklarar Joakim Lindahl, divisionschef för Provning på Force Technology Sweden AB, ett annat kontrollföretag inom Swetic.
”Metoderna skiljer sig åt beroende på vad man vill mäta.”
Det finns olika typer av oförstörande provning. Ibland vill man veta hur en detalj ser ut inuti, undersöka om det finns defekter eller kanske mäta tjockleken. Det kallas volymetrisk provning. Andra gånger kan man var mer intresserad av själva ytan, om det exempelvis finns sprickor i en svetsfog eller i ett rör.
– Och metoderna skiljer sig åt beroende på vad man vill mäta. Vid volymetrisk provning används antingen ultraljudsprovning eller röntgen, och vid ytprovning är det ofta visuell kontroll, magnetpulverprovning, penetrantprovning eller virvelströmsprovning, berättar Jens Nyberg.
Provningarna sker både under tillverkningsfasen och under användningsfasen i samband med återkommande underhåll.
– Med vilka intervall vi provar olika produkter och installationer är beroende av vad det är och vilka standards- och säkerhetskrav som finns. Ibland kan det vara tillverkaren eller anläggningsägaren som bestämmer en plan för återkommande underhåll där olika detaljer testas vid olika tillfällen i en provningscykel. Målet är alltid att se till att tredje man inte blir skadad, förklarar Joakim Lindahl.
Ett kärnkraftverk har tuffa krav
Ett exempel på en av de mest avancerade provningarna som utförs är kontroller vid kärnkraftverk. Där är förhållandena så speciella så det går sällan att använda standardiserade provningsmetoder utan provningsföretaget får utveckla en ny för varje tillfälle.
– Om vi exempelvis ska kontrollera en utsatt svets. Då är första steget att ägaren bestämmer kraven för provningen utifrån tidigare erfarenheter och händelser, eller om det är något speciellt man vill undvika ska hända. Det sistnämnda kan uppstå om man någonstans i världen hittat ett fel på en reaktor av samma typ, då vill man testa den egna reaktorn så inte samma fel uppstår även där, konstaterar Joakim Lindahl.
”Viss del av tillsynen gör ägaren själv och viss del gör sådana som vi”
Nästa steg är att kontrollföretaget utvecklar en provningsprocedur och utrustning för just den specifika svetsen, ett exempel är att en robot som ta sig fram till svetsen, så det är ofta ett omfattande utvecklingssteg. Därefter ska proceduren och utrustningen kvalitetssäkras och godkännas, kvalificeras, av relevant kvalitetsorgan. Och då är det både själva tekniken och de tekniker som ska använda den som ska kvalificeras. Först därefter kan svetsen kontrolleras.
Ett annat exempel på en omfattande provningsprocedur, men som inte alltid behöver vara lika komplicerad, är den för ett flygplan.
– Där har tillverkaren redan från början satt kraven för en provningscykel som med jämna intervall testar olika delar av flygplanet som är väsentliga för funktionen. Så där handlar det mer om att se till att provningen utförs enligt tillverkarens procedurer och att den utförs av kvalificerad personal. Viss del av tillsynen gör ägaren själv och viss del gör sådana som vi, förklarar Jens Nyberg.
Hos provningssföretagen är all personal certifierad enligt en europanorm för respektive provningsmetod.
Används som frivillig kvalitetsstämpel
Jens Nyberg och Joakim Lindahl är båda överens om att oförstörande provning är ett effektivt verktyg som kan säkerställa en produkts funktion och även hitta defekter som kan bli förödande på sikt och leda till stora problem.
Och verktyget oförstörande provning skulle kunna användas mer, inte minst som frivillig kvalitetskontroll.
– Det är redan nu många som använder olika typer av oförstörande provning, av en oberoende part, som ett sätt att visa att deras produkter och/eller tjänster håller vad de lovar och är kvalitetssäkrade. Det blir ett sätt att stärka varumärket, konstaterar Joakim Lindahl.
Provningen kan användas som egenkontroll både under tillverkningen av en produkt och under användningsfasen, som en del av underhållet.
