Det förändrade säkerhetsläget innebär att landets kommuner ställs inför nya krav och ett utökat ansvar för krisberedskap och civilt försvar. Kommunerna har en nyckelroll i arbetet med att bygga ett robust samhälle med tillförlitliga grundläggande funktioner, även vid kriser, störningar och krigsliknande förhållanden.
Seniorkonsult, Prospero Samhällsäkerhet
Jan Wisén är fd brandchef i Storstockholm och senior rådgivare/bitr avdelningschef på MSB.
Fundamentet till stärkt krisberedskap och civilt försvar byggs i kommunerna, oavsett hur förutsättningarna ser ut vad gäller finansiering, lagstiftning och föreskrifter på nationell nivå, säger Jan Wisén, seniorkonsult på Prospero Samhällssäkerhet, som agerar rådgivare till beslutsfattare inom samhällsviktig verksamhet.
Många kommuner saknar fortfarande en långsiktig strategisk planering, i synnerhet för krisberedskap och civilt försvar som sträcker sig över en längre period.
Vänta inte på statliga anslag
–Det är hög tid att samtliga kommuner ser över sin krisplanering. Många kommuner vi möter idag har påbörjat sin översyn på ett väldigt tydligt och bra sätt och där såväl den politiska ledningen som verksamhetsnivåerna har engagerats på ett tidigt stadie i planeringen. De statliga stöden bidrar till att påskynda planeringen på ett för verksamheten positivt sätt.
Det är viktigt att även kommuner som befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge börjar arbeta strategiskt och strukturerat med dessa frågor, säger Fredrik Geijer, seniorkonsult på Prospero Samhällssäkerhet, som bland annat stöttar kommunerna i arbetet med att analysera vad som behöver göras och att upprätta en prioritetsordning.
Seniorkonsult Prospero Samhällsäkerhet
Fredrik Geijer är fd kommunchef och yrkesofficer med erfarenhet från regionala staber, Högkvarteret och som lärare vid Försvarshögskolan.
Formulera en plan B
Kommunernas ansvar för krisberedskap och civilt försvar är brett och inkluderar alltifrån räddningstjänst och livsmedelsförsörjning till äldre- och barnomsorg, i princip allt som får samhället att fungera även under störda förhållanden. Det handlar bland annat om att bygga upp beredskapslager av basala förbruknings- och livsmedelsprodukter, vilket blev väldigt tydligt under pandemin.
–Kunskapen kring kommunernas krisberedskapsuppdrag är relativt god på tjänstemannanivå, men på politisk nivå varierar förkunskaperna mycket. Här krävs ofta kunskapshöjande insatser kring vikten av vardaglig krisberedskap. Kommunerna behöver upprätta en kontinuitetsplanering, en plan B för situationer då saker och ting inte fungerar som normalt, säger Jan Wisén.
