Finns det något positivt med covid-pandemin så är det att vi fick en ovärderlig erfarenhet av hur Sverige klarar en oväntad kris. Mycket var bra men mycket kan göras bättre.
Samhällets krisberedskap kom att provas både akut och konkret, särskilt i covid-krisens inledande faser. I efterhand konstaterades att beredskapen i stort helt enkelt inte var tillräcklig. Vi överraskades av vad som hände och var både oklara och oense över hur vi skulle hantera situationen. Beredskapslagren var otillräckliga och saknade den utrustning och de produkter som behövdes för den kris vi upplevde. Ledningsstrukturen fungerade inte tillfredsställande och samverkan mellan de olika delarna i samhället var otillräcklig. De resurser som faktiskt fanns utnyttjades inte på ett optimalt sätt.
Chef innovation
& affärsutveckling,
Saab
Positiva erfarenheter var hur det offentliga och det privata kom att samarbeta efter den initiala krisen. Tack vare det kunde behov av exempelvis nödvändig utrustning lösas. Den flexibilitet som krävdes är vad företag och samhälle nu, med erfarenheten från covid-krisen, utvecklar som en viktig del i framtidens krisberedskap.
Flexibel beredskap
Med erfarenheterna från covid-krisen initierade Saab, tillsammans med det statliga forskningsinstitutet RISE, Region Stockholm, ABB, Mölnlycke och Volvo, arbetet med att utveckla konceptet flexibel beredskap. Ett koncept för att ändra framtidens krisberedskap.
–Vi har en stark och bred industri med ledande kompetens och förmåga i Sverige. Vi har också en väl fungerande offentlig sektor. Tillsammans finns förmågan till omställning utifrån varierande behov vid en kris. Men det krävs ett system och ett utvecklat nätverk för att klara det snabbt och flexibelt. Det säger Johan Belfrage, ansvarig för försörjningsberedskap inom Saab.
Det behövs en plan för flexibel produktion som komplement till traditionella beredskapslager. Hur, var och av vem/vilka det som behövs i krisen kan produceras. En tydlig ledningsstruktur för samordning av behoven och de resurser som finns tillgängliga. I produktionsledet behövs sedan kluster av företag som kan komplettera varandra i framtagandet av de produkter som krävs.
Planera det som är möjligt
–Vi såg hur kompetenser inom olika företag kompletterade varandra under pandemin. Kreativa idéer förverkligades genom agerande utanför ramarna och specialistkunskap där en bransch kunde stödja andra. Så löstes akuta behov. Flexibel beredskap innebär förberedelse på förhand och en mer utarbetad plan för samverkan mellan det privata och offentliga när nästa kris kommer. Hade vi haft det på plats innan pandemin så hade vi sannolikt inte haft de materialbrister som uppstod, säger Johan Belfrage.
Frågan om krisberedskap har kommit högre upp på agendan. Stoppet i Suez-kanalen, pandemin, kriget i Ukraina och påföljande energiproblem gör att vi blivit mer medvetna om hur känsligt samhället är. Det enda vi kan vara säkra på är att nya kriser kan uppstå men vi vet inte hur eller när. Därför måste det finnas en flexibilitet i allt från faktiska försörjningslager till hur vi samverkar i krisen.
–Inom Saab är krishantering extra närvarande genom att vi arbetar både med civil och militär verksamhet. Vi har stor kompetens inom kontinuitetsplanering och beredskap och den kunskapen delar vi gärna med oss av i arbetet med att skapa ett väl fungerande system för flexibel beredskap och totalförsvaret i stort. Det viktiga är dock att alla måste ta ett ansvar för att få på plats den beredskap som krävs för att skapa ett mer robust samhälle, avslutar Johan Belfrage.
